Hönsnytt

31. mar, 2021

Idag dog vår CL-tupp Sid. Våra kycklingar har vuxit till sig och de nya CL-tupparna har börjat kaxa sig. Så har även den naturruvade tuppen gjort. I lördags måste det ha varit en rejäl fight mellan Sid och någon/några tuppar. Sid var helt slut efter det. Han blev sämre under tisdagen och nu finns han inte i vår värld längre. Det var en fin tupp som vi kommer minnas.

19. dec, 2020

Under 2020 har har upprepade gånger haft äggkläckaren igång och resultatet har blivit så dåligt de första gångerna. Så, jag köpte mig en fukt- och temperaturmätare och körde maskinen utan ägg i. Den dyra maskinen visade sig inte hålla måttet! Det var 2 grader kallare än vad den visade och fuktigheten var alldeles för låg. Så vid nästa äggkläckning hade jag sträng bevakning på maskinen. Temperaturen svajade och för att få rätt fuktighet fick jag först fylla bägge vattenskålarna från början. När det sen var dags att öka fuktigheten ytterligare tog jag små plastbyttor som har lock med ett litet hål i, (avsedda för att fånga bananflugor med) och fyllde dem med vatten och satte in i maskinen. Resultatet blev så mycket bättre!

Av 16 befruktade ägg kläcktes 12. Jag har idag 12 fina Creme Legbar kycklingar. Så fina! Och turen var nog på min sida den här gången. Det är 4 tuppar och 8 hönor. 

Igår flyttade jag in dem i en kaninbur inne bland de andra hönsen. De fick ett dygn i stängd bur. Idag  öppnade jag upp buren och allt har gått bra. De är lite rädda och står och trycker i ett hörn, men det ska väl gå över. Det finns två hönor som är lite tjurskalliga av sig. De ger gärna ett litet tjuvnyp när de kan. De andra är knappt ens nyfikna. De fortsätter som vanligt. 

Ja, till våren kommer vi, om allt går bra, att ha många fina turkosa ägg att plocka in. 

Då hoppas jag att fågelinfluensan försvunnit så de kan få komma ut lite då och då. Även Coronan önskar jag dit pepparn växer. Jag längtar så efter barn och barnbarn.

1. nov, 2020

Den lilla söta naturruvade kycklingen var ute i hönsgården. jag var inne i hönshuset och hörde plötsligt ett hest galande. Jag var tvungen att gå ut och kolla om det var sant. Det kunde väl inte vara möjligt att den söta lilla kycklinghönan var den som gal?! Men, så var det och plötsligt var den söta lilla hönan en tupp. Så kan det gå.

4. jul, 2020

Henrietta for till hönshimlen under midsommarhelgen 😥

Henrietta var vår äldsta höna. Hon hann att bli över fem år gammal.

Första gången räven var på besök, de sista dagarna på året 2014, tog han alla mina hönor. Det fanns sex ägg kvar och vi bestämde oss för att skaffa en äggkläckningsmaskin och se om vi kunde få några kycklingar efter våra hönor. Det blev 2 ägg som kläcktes, en tupp och en höna. Hönan var Henrietta. En charmig höna med krokiga tår, alltid smutsig i skägget, men åh så charmig. Hon fanns alltid vid vår sida om vi var ute. Hönsgården är sig inte alls lik nu. Vi saknar henne så.

16. maj, 2020

Ja, så måste jag hålla hönorna instängda ett tag. Inom loppet av två dagar har han tagit två av mina hönor. I förrgår tyckte jag att tuppen Christer var upprörd men de andra hönsen var lugna och verkade inte vara oroliga, så jag tog det som falskt alarm. Han hade säkert bara sett några rovfåglar i luften tänkte jag. Jag var trött på kvällen och räknade inte in dem så noga som jag brukar göra varje kväll. Hade jag gjort det hade jag förstått vad Christer varit upprörd över. Så, i går, efter jobbet släppte jag som vanligt ut dem och räknade dem när de sprang ut ur hönsgården. Bara femton! En saknades och jag började leta efter tecken på att räven skulle tagit en höna. Jag försökte lista ut vilken av dem som saknades och kom fram till att det var min fina bruna höna som värper mörkbruna ägg. Räven tar bara det bästa, suck! Till slut hittade jag några bruna fjädrar intill skogsvägen, så då visste jag säkert. Räven hade varit på besök. Jag gick inomhus och pysslade med mitt och efter någon timme hör jag hönsen kackla upprört. jag tittar ut och ser en stor räv som just har fångat min Orpingtonhöna. Det såg ut som han hade börjat äta på henne, men det han gjorde var att bita henne i halsen. Jag vet inte hur snabbt jag sprang ut, jag for ut och skrek RÄVJ-L!! Räven försvann och jag kunde se att hönan inte var död, hon rörde lite på sig. Det var hemskt! Jag ringde min sambo och bad honom komma snabbt. Under tiden jag ringde honom hann hönan dö. Stackars lilla höna. Det är så tråkigt att jag inte kan släppa ut dem längre. Räven lär komma tillbaks efter mer att äta, så tills vidare får de snällt vara inne i hönsgården.