11. aug, 2019

Kalk och nya reden

Det har hänt en hel del på hönsfronten sen jag skrev sist. Under påskhelgen kläcktes nio kycklingar. Av dem har jag åtta kvar. En av dem blev förlamad i ett ben och fick ganska snart fara till kycklinghimmelen. Av de åtta som är kvar har jag en liten charmant höna som är lite halt. Så hon har fått namnet Halta Lotta. Lotta är en mycket social dam som kommer springande så fort jag visar mig. Hon håller sig utanför kycklingflocken och umgås hellre med de vuxna hönorna. Gissningsvis har jag tre tuppar bland kycklingarna. Det är fortfarande lite svårt att se fast de nu är 16 veckor gamla. 

I mitten av juli kalkade jag hönshuset. Det brukar bli så fräscht och fint efteråt även om jag drar mig för det varje år. Det är en hel del jobb med det. Hönsen får hållas ute i hönsgården den natten det ska torka upp. Dum som jag var lät jag dem gå fritt ute under dagen och sen på kvällen fick jag ett elände med att försöka få in dem i hönsgården. Det gick inte att räkna in dem och kycklingarna strejkade helt och satte sig i ett av äppelträden i stället. Så där fick de vara under natten. På morgonen gick jag ut för att se till dem och upptäcker till min förtvivlan att räven varit på besök. En massa vita fjädrar på marken på tre olika ställen talade sitt tydliga språk. Kycklingarna blev inräknade. Phu, fortfarande åtta kvar. Men min lilla charmiga höna Therese saknades. Hon måste ha satt sig i buskaget för att övernatta där intet ont anande att den platsen var värsta fällan för henne. Åh, vad jag anklagade mig själv för att jag inte letat igenom buskaget innan jag stängde grinden till hönsgården. 

Höns är märkliga! Efter att hönshuset hade torkat upp öppnade jag upp det igen. Men tror du att någon vågade sig in? Det tog en bra stund innan någon satte sin fot (tass) där och de modigaste var mina tre Orpingtonhöns, Mariette, Olivia och Pullan.  Alla tre var inne och såg sig omkring och tycktes må bra. Det märkliga var att tre timmar senare hittade vi Olivia död i hönsgården. Hon hade svart avföring och fluglarver där bak :-( Hur fort kan det gå?!) Olivia dog den 25 juli. Den 2 augusti var det dags igen. Då hittade jag Snövit i hönsgården. Jag börjar bli van vid att ta hand om döda hönor vid det här laget. Tidigare har jag alltid bett min sambo om hjälp, men nu klarar jag det själv. Jag och mitt barnbarn på fem år tog ut Snövit och skickade henne upp till hönshimlen. Vad Snövit dog av vet jag inte. I alla fall inte samma som Olivia, vilket känns lite betryggande.

Hönsen har fått nya reden och idag hjälpte min sambo mig att få dem på plats. De har fått stå på golvet ett par veckor nu. Ingen höna förutom en, har använt sig av dem. I stället värper de ute i hönsgården under ingången till hönshuset. Så jag tänket att jag ska lura dem genom att lägga "fejk-ägg" i redena. Ett lager halm och sen ett plastägg kanske kan ge resultat? På bilden syns en blandishöna /Araucana/Maran/ nyfiket inspektera ett av redena. Hoppas, hoppas att...

Så nu har jag 14 höns varav två är tuppar. De heter Christer och Sid. Sen så tillkommer ju mina åtta kycklingar som snart kommer att värpa om allt går som det ska. De brukar vara runt 20 veckor när det inträffar. Det ska bli gröna ägg från dem.